|
SVARTKRAFT LYRICS
"Den Onda Pesten" (2004)
1. Elementens Fall
2. Besatt av den Femuddiga Stjärnan
3. Liv i Ruiner
4. Marscherande mot den Svarta Gryningen
5. Bortom tid och genom Död
6. Den Onda Pesten
7. En Mörkare Skugga
8. Frysande Svart Blod
1. Elementens Fall
Att vara elden, att vara flamman
Att bränna levande kött
Att rena denna tomma värld
Att vara elden, att vara flamman
Att bränna krypen på altaret
Svart gryning, den döende solen skymd av rök
medeltiden har kommit från askan av vår gamla jord
Att vara vattnet, att vara vågen
Att flöda över båd däck och flod
Att flöda över en värld utan värde
Att vara vattnet, att vara vågen
Att dränka allt levande i blodröda vågor
Svart gryning, som dränker och slukar din värld
medeltid kommer, ingen sol lyser på dit flytande lik
Att vara jorden, att vara leran
Som täcker din ytliga grav
Att vara luft, att vara den vind
Som blåser bort damm från ditt mausolé
Jag styr eldens demoner
Jag styr över havets gast
Jag rgerar över all jord
Jag styr över stormens vind
Elementens fall
Slutet på allt.
2. Besatt av den Femuddiga Stjärnan
En symfoni av ariskt kött
Uppvisning av vridna skapelser
Öppna de portarna som leder
Till riket bortom alla andra
Gå över Förbjudna Barriären
Glöm dina dödliga värden
Gudomliga, Kosmiska krafter
Besatt av den femuddiga stjärnan
Se, Jag är han
Se, satans son
En stjärnbild av horn
bestar som lurar bortom
Tomrum av ändlöst mörker
Kaos föder Kaos
En vision född i skapelsens stormar
En vision född i min vridna fantasi
Drömmen är sann, ty liv är blott en dröm
Förbered världne för Den Utvaldes återkomst
Demonisk Inkarnation av mörka tankegångar
Jag är essensen av helvetet, liemannens manifest
Jag är en och jag är allt
hånande skratt vid människornas fall
Se, jag är han
Se, satans son
Kaos.
3. Liv i Ruiner
Svart melankoli
Mitt blod är fryst inuti
Ingen glädje svarta ögon se
Inget levande har bevittnat mina läppar le
Mitt liv är dödfött
Vilken glädje kan en dödfödd ge?
Alla broar är brända
Inget är kvar, varken ljus eller hopp
Allt Levande krossade min tro på mitt liv
En gång gavs vördnad, nu ges skit
Längtan till döden är min enda lust
Ett hjärta utslitet av en kylig hand
Resultatet av kyrkan av misantropi
Självmord.
4. Marscherande mot den Svarta Gryningen
Black Metal är den onda pesten
Som slukar kristi hjärta
Jag är Satans svärd
Ett vapen för hans mörka majestät
Pulserande, brännande, ditt rikes essens
Satan, jag ger mig själv till dig
Min förtrollade själ är ditt vapen i strid
Pärleporten skakar tills den ej längre står
Legioner marscherar mot den svarta gryning
Eld i himmlen, hevlete på jord
En himmel färgad röd av änglarnas blod
Mitt hat brinner svart, mina broar brända
Dena väg är icke vald
Det var ödet.
5. Bortom tid och genom Död
Kalla vindar bär
Doften av brända lik
Flammorna sveder judisk moral
Vi bevittnar massmord i varenda sal
Långt borta från civilisationens ruiner
I natten jag vandrar en orörd skog
Med stoltet jag fäster mina ögon
Mot stjärnornas och månnes tidlösa skönhet
Ylande vargar avbryter min tankegång
De mörka skuggorna står orörliga
Hörde jag mitt namn viskas...
Någonstans i dimman?
En stig öppnas framför mig
Trädens kvistar faller
Så att jag kan träda in på
Den snötyngda vägen där ingen själ har gått
Tillkalla mig, O farliga frestelse
Du är ren satanisk skönhet
Svävandes på en frusen andredräkt
Når du dimensioner bortom vårt förstånd
Bortom tid, genom död
kosmiska hemligheter avslöjar du för mig
Oheliga.
Oändliga.
Odödliga.
6. Den Onda Pesten
7. En Mörkare Skugga
Bland de svarta skuggor
En mörkare skugga steg
En själ flyr från hels rike
Vassago, jag är kallad
Bara en sekund
Kände jag mig levande
Men det försvann med ett slag
Precis som ditt hjärta inte längre slår
En väldigt laddad stund
Den vackraste stund vi delade
Den enkla brutaliteten
Ser jag fortfarande i drömmars land
Jag såg ljuset fly dina ögon
Jag såg din själ fly din kropp
Jag såg ditt liv dö i natten
Jag såg skönhten med din bortgång
Död och tom
Fullständigt torr
Din skändade kropp
Är tömd på allt blod.
8. Frysande Svart Blod
Essensen av världens undergång
Kastar sitt gift mot vår blodröda jord
Den inre flamman som bränner all mark
Lyser upp fördömelsen
Världsomfattande sorg över guds verk
Mörk och kall, fysande svart blod
När helvetet kallar dig
Finns ingen väg tillbaka
kalla srogsna vindar
Som tusen svärd av is
De hugger i mitt skinn
Gör sår som aldrig läks
Sår som blöder hat
Gif droppar från vindens hugg
Varken tid och plats har mening
När vi färdas genom dimensioner i ruiner av krig
En frusen själ som gått vilse
Självdestruktiva konster
Tar formen av lidnade
Blasfemi genom självtortyr/Frysande svart blod.
|
|
