|
ARMAGEDDA LYRICS
"Ond Spiritism - Djæfvulens Skalder" (2004)
1. Helvetestoner
2. Döpt I oheligt vatten
3. Afsked
4. Ændalykt
5. Döden styr livet
6. Gravgaardspsalm
7. Afgrundsvisioner
8. Utfærd
1. Helvetestoner
Den ondes horer der dansa
I slöjor af vidrig stank
när lifvets hjertan har siocknat
Ock ta´tt afsked af glädjens
sista andetag
Stundom majestätisk
Lik orgelns mörkaste toner
Hör dödsklockans dofva klang
Skalla ljufvligt
Nattens ande sväfvar af ock an
Dunkla skyar, nu ständigt irra
När den kalla månen
Mot en öppen graf stirra
Tag afsked till lifvet
För första ock sista gång
Ock velkomna Djefvulen
Till ditt hjerta
2. Döpt I oheligt vatten
Jag föds för att dö, mitt kött skola ruttna. Min själ skola ägas. Den som åtrår lifvets mörka sida, den som hädar mot heligheten skola finna sin plats i helfvetesriket. Daghen då Guds hand vill åt mig kommer aldrig mig nära. För helfvetesriket väntar mig...
För skapad äro jag af honom jag afskyr
Lefva gör jag för honom som förslavar
Mitt fall ner mot mörkrets bottenlösa afgrund
Skola leda mitt kött & blod ner i en ohelig graf
Mödrar skola skiljas från deras avkomma
När blixten slår från öst till väst
Ett mörker svartare än människans tankar
Uppenbarades när domedagens komst
Ledde de sista heliga
Från jordens synder... Djefvulens frestelser!
Regna av aska föll mot jorden
Harmonins alla färger såg jag för sista gång
För skapad äro jag af honom jag afskyr
Lefva gör jag för honom som förslavar.
3. Afsked
Invaggad i lifvets mörka sida
Disharmonier hör jag klinga
Toner af helvetisk kaos
Som de tunga vindar bringa
Guds änglar gråter blod
Förgäfves tårarne lemnar
sitt lopp. Menniskan äro
söfd utaf ondskapens gift
Er klagan ej väcker den
döde opp
Bortom grafen nu mens-
kligheten förts förlorade
i mörkret, fann aldrig
sin frälsning
Du Gode
hvar är nu din krona?
Du himmel,
hvar är din seger?
4. Ændalykt
En giftblomma sprungen från ur-ormens cirkel
Oölad djupt nere i tystnadens salar
Ett fall mången gång större än livets mirakel
En längtan om död som i tystnaden talar
Långt under bergets rötter och den avlidnes grav
Bortom livet självt, ändock kommen därav
Där smides de törnar som tär på vårt bröst
I stjärnfria nätter, när sommar blir till höst...
Genom vävnad och märg som en uråldrig klåda
Likt likmaskens hunger och dess spöklika sång
Likt nekrofilens saliv på kadavrets kön
En ohelig kärek till föruttnelsens intrång
Helios! Horlykta! Förbannad må den vara!
Ty vad gott gör dess ljus när var dag är för lång?
Och himmelens järtecken skänker blott tröst
Ty de varslar om ändalykt, evig bortgång...
Ty snarans prakt den går ej att förneka
Jämrande nu upp från stugtakets bjälkar
Lemmar ge vika! Eder tid äro förbi
Likt vissnande blad på gravblommans stjälkar
Bak gärdsgårdens knotor i skogsbrynets rand
En fasans gestalt , ödets timglas han bär
Öppna din grind och låt elden dö ut
Ty det är döden, min vän, och hans timme äro här...
5. Döden styr livet
Daghen äro aldrig ljus.
Natten äro aldrig mörk.
Solen skiner allt svagare och svagare.
Döden styr lifvet
Ondskan står öfver godhet
Sorg står öfver glädje
Solen skiner aldrig starkt
Döden styr lifvet
Allt lefvande öro förloradt
Kylan äro för evig
Frosten har sitt grepp
När solen har gått bort
Och döden är det enda lifvet
Guds oönskade sjelar
Skall inget gott behaga
Hat äro kraft mot allt ljus
Himmelrikets thron skall störtas
Det äro den Onde som återstår
Kylan äro för evig
Frosten har sitt grepp
När solen har gått bort
Och när döden styr det enda
lifvet. Guds oönskade sjelar
skola inget gott behaga. Hat
äro kraft mot allt ljus. Himmel-
rikets thron skola störtas. När
Daghen äro aldrig ljus. När
natten äro aldrig mörk. När
solen har svalnat. Och när
döden styr lifvet.
6. Gravgaardspsalm
7. Afgrundsvisioner
Förbannade må de vara
Ljusets skapelser, i dess skara
Ty kosmos tama folk
Fick uppleva urkaoset´s svarta dolk
Kvinna och man av kristi ätt
Hör orakelspråkets utkräva sin rätt
Talat av Hin håle han själv
Svävandes över ändalyktens älv
Bättre döden dö, i graven bo
Än i världen vandra...
Låt aldrig helig man slå sin till ro
Du har dig själv att klandra
Fasa, för illdådets kraft!
Och dess dunkla avgrundskonster
Se, dödsvisionernas prakt!
Upplev den andliga ormen
I skuggan av korpens vingar
Möter döden änns blick
När olyckan bringar
Livets sista klick
8. Utfærd
|
|
